Snart överger jag dem

Om några timmar är det dags. Då överger jag min fru och vårt nyfödda barn för att bege mig till jobbet för första gången på tre veckor. Spänningen är olidlig.

K är lite nervösför hur det ska gå i natt. Både hon och jag är inställda på att det kan bli jobbigt för henne, när hon helt plötsligt är själv med Elin under längre tid än någon timme. Jag är förvisso säker på att K kommer klara av det bra, frågan är bara hur jobbigt det kommer bli om Elin sätter sig på tvären.

Även för mig känns det lite underligt. Sedan Elin föddes har jag inte varit ifrån min familj längre tid än det tar att åka fram och tillbaka till affären. Nu ska jag helt plötsligt vara iväg i flera timmar och dessutom nattetid. Det som känns mest frustrerande är att jag inte kommer finnas till hands om det skulle bli jobbigt här hemma. Men, skulle det gå helt åt skogen kan jag i värsta fall åka hem. Det är å andra sidan ingen hållbar utveckling i längden och ska jag vara helt ärlig tror jag att det kommer gå bra.

Vi var på BVC i dag igen. 4380 gram, en ökning med 240 gram sedan förra veckan. Elin följer sin kurva som hon ska och även i övriga aspekter verkar hon må bra. Precis som K och jag trodde med andra ord. Men, som jag skrivit tidigare, det är alltid skönt när även proffsen tycker att allt verkar vara som det ska.