måndag 3 augusti 2009

Den nertystade smärtan

K får ont när hon ammar. Nästan varje gång. K brukar inte ha några större problem att hantera smärta, men nu börjar hon ofta gråta av smärta. Det går oftast över när Elin har sugit några tag, men innan dess ser det olidligt ut.

Läser man i böcker står det oftast att det inte ska göra ont att amma, då är det något som är fel. Men jag börjar undra. Alla vänner och bekant som jag och K har pratat med o detta säger i stort sett samma sak, att det för det mesta gjorde ont att amma, i alla fall i början, de första veckorna.

Frågan är varför det inte pratas om det här. Varken K eller jag har hört ett knyst om detta innan. Jo, barnmorskan på mödravårdcentralen sade faktiskt vid en av träffarna att det kunde vara lite jobbigt med amningen i början och att det kunde göra ont i bröstvårtorna, men att det snabbt gick över.

Är det för att få kvinnor att amma som man kommer med den informationen? För att inte skrämma bort kvinnorna och få dem att välja flaskmatning med en gång? Faktum är att jag tror att det kan ha en helt annan effekt.

K fasar för stunden när det är dags för Elin att ta bröstet. Hon blir stressad och vill gärna skjuta på det en stund för att se om det verkligen är för att Elin är hungrig som hon gråter. Och jag kan inte klandra henne. När det dessutom är så att hon inte har hörtnågot om detta innan har hon ju gått runt och trott att det är något riktigt fel och vi har pratat lite smått om att det kanske inte är värt att amma.

Hade det inte varit bättre att se till att de nyblivna mammorna är välinformerade om hur det verkligen fungerar. Att amningen kan komma att bli precis hur jobbig som helst, att det förmodligen kommer att göra ruskigt ont och att du kan komma att önska att barnet inte vaknar ännu på några timmar, så du får ytterligare en stunds respit. Men att detta med stor annolikhet kommer lindras avsevärt inom några veckor.

Jag tror att detta hade kunnat förhindra en hel del ångest hos nyblivna mammor och även pappor. Att de hade förståt att de inte var ensamma i världen om problemet och att det oftast är övergående.

1 kommentar:

  1. Rullade precis in här och kom att tänka på att jag idag såg att sidan "Allt om barn" söker pappabloggare. Du kanske skulle ansöka om att blogga hos dem. Då lär du få fler läsare också!

    http://www.alltombarn.se/foraldraliv/pappa-och-bloggare-se-hit-1.27098

    SvaraRadera