Babysim och vaccin

Veckan har nu kommit till torsdag och den hektiska helgen och tidiga vecka 44 ligger nu bakom oss.

I måndags hade vi premiär för babysimmet. En mycket rolig upplevelse som gick alldeles galant. Fortsätter hon på den inslagna vägen kan hon förhoppningsvis utveckla en riktigt bra vattenvana så småningom Elin uppförde sig exemplariskt och gled runt i vattnet med mig som förare. Det är bara en förälder per barn som får bada så K och jag har sagt att vi ska försöka bada med henne varannan gång, vilket mitt schema verkar tillåta.

Tisdagen bjöd på vaccinering för Elin. Inte mot svininfluensan, det är hon för liten för, utan mot en massa annat, som polio, stelkramp och de tre pricksjukdomarna. En spruta i varje lår och enligt K som var med vid händelsen var det inget som Elin direkt uppskattade. Efter sprutorna har Elin varit lite gnällig och kinkig, men eftersom det kan bli lite biverkningar i samband med att kroppen lär känna sina nya inkräktare är det inget vi oroar oss så värst över. Klart är i alla fall att Elin velat ha mig och K närmre till hands de senaste dagarna. I vanlig ordning har K fått dra det tunga lasset, eftersom jag har den dåliga smaken att ge mig iväg till jobbet på hyfsat regelbunden basis.

I dag skulle jag varit ledig, men chefen lockade med ett övertidspass och eftersom pengar i plånboken alltid är trevligt ska jag snart bege mig iväg till Lund för att jaga bus. Ett inte helt självklart beslut det där med att välja att vara borta från familjen, det ger verkligen lite blandade känslor. Jag vill ju helst inte missa tid med Elin, men förhoppningsvis ska jag ju vara lite pappaledig så småningom.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Inte dop och sen dop

En hektiskt helg ligger nu bakom oss. Lördagen bjöd på namngivningsfest hemma hos en kollega och hans sambo, som för några månader sedan blev stolta föräldrar till en son. De valde att inte döpa honom, utan hade i stället bjudit hem släkt och vänner på en fest. Det hela blev en rolig och mättande tillställning. Dessutom fick Ebba leka med sin favorithundkompis.

Vad gäller dop belsutade jag och K oss för att gå den andra vägen...alltså att döpa Elin. Så i dag var den stora dagen. Vi kände att vi inte var sugna på någon större tillställning, så vi bjöd in den närmsta släkten och några nära vänner till K:s föräldrar i Karlskrona och hade dop i samma kyrka som vi gifte oss i. Samma präst blev det till och med.

Dopet gick galant, även om Elin visade sitt missnöje med att okända män häller vatten i håret på henne. Talar för en stark integritet tycker jag. Efter gudstjänsten bjöds det på sedvanlig buffé hemma i K:s barndomshem. Efter vad jag såg var det ingen som gick från huset hungrig, men trotts det lär jag få äta paj på jobbet i några dar nu.

Jag har ju skrivit tidigare att jag inte tillhör den religiösa skaran. Det gör inte K heller. Så varför döpte vi då Elin? Till viss del beror det på tradition och för att glädja äldre släktingar. Men faktiskt gjorde vi det mest för Elins skull. Även om vi inte längre har en statskyrka är Svenska kyrkan fortfarande det dominerande (tror jag) trossamfundet i Sverige. Och när Elin så småningom blir lite äldre och själv kan börja avgöra om religiositet (är det ens ett ord?) är något för henne, känns det som att den helt "vanliga" kristendomen kan komma att ligga nära till hands. Om hon då redan är döpt blir det faktiskt lättare för henne att liksom bara fortsätta med nästa initieringsrit; konfirmationen. Och så småningom kommer hon kanske vilja gifta sig, kanske i kyrkan, och då är hon ju redan medlem i klubben, så att säga.

Dessutom har hon ju alltid valet att gå ur hela härligheten om hon känner att Svenska kyrkan inte är något att satsa på.

Jag och K vill även passa på att tacka våra föräldrar för hjälp med mat och logi under helgen. Tack även till er andra, som kom och firade dagen med oss. Och om Elin hade kunnat prata (eller över huvudtaget förstå vad det var som pågick idag) hade tackat för alla fina och bra presenter hon fick. De kommer alla komma väl till pass.

Nu är det dags att ta ut Ebba på en sista kisserunda innan jag kryper ner bredvid K i sängen. I morgon väntar ytterligare en fullspäckad dag med premiär på babysim, sjukhusbesök för röntgen av Elins höft och sen är det dags för mig att ge mig av till jobbet, medan K passar Elin och Elins ena kusin, medan den andra kusinen går på bio med sin mamma.

Förmodligen kommer vi somna lika bra i morgon som jag känner att jag kommer göra i kväll.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Och dagarna går

Så har det gått ytterligare några dagar. Jag har jobbat dagtid hela veckan, vilket verkligen inte passar mig. Jag jobbar hellre tio nattpass än tvingas kliva upp ur den varma, sköna sängen klockan kvart i fem på morgonen. Framför allt under den här årstiden när det mörkt, kallt, ruggigt och allmänt deprimerande att behöva stiga ut genom dörren flera timmar innan solen ens haft en tanke på att försöka skänka lite ljus och värme till våra breddgrader.

Dagjobb, eller jobb överhuvudtaget, innebär även att jag inte hinner se så mycket av familjen som jag önskar. Det gör att den största kunskapskälla jag har till vad som händer med Elin är K. Hon gör förvisso ett bra jobb med att förmedla dagens händelser, men de är ändå inte riktigt samma sak som att få uppleva dem själv...så klart. Att få en berg & dalbana beskriven för sig är liksom inte riktigt samma sak som att åka den.

Vad jag försökt förklara nu i två stycken är att jag inte har så mycket att skriva om Elin. Så vad gör man då? Man lägger upp lite bilder så klart. De gör i alla fall mig glad.

Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Stiltje

Det händer inte så mycket med Elin för tillfället. Hon växer inte riktigt så katastrofsnabbt som hon gjorde för några veckor sedan, hon har fortfarande inte lyckats vända sig, det är i stort sett samma sorts ljud som kommer ur munnen på henne som på filmen jag lade upp för ett tag sedan, osv.

Jag tror att hon samlar kraft inför ett utvecklingssprång. Att hon står inför en tröskel och försöker komma på hur hon ska komma upp på nästa trappsteg. Och vi har ganska kul under tiden vi väntar, men jag är ändå spänd på vad som kommer härnäst. Faktum är att jag knappt kan bärga mig till den dagen hon kan gå och springa, pratar och vill hitta på saker.

Så vi kan börja leka på riktigt.

För det är därför män skaffar barn.

Så att de kan få en lekkamrat att leka med och köpa coola och roliga leksaker till.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Och så snackas det om amning igen.

Aftonbladet jobbar vidare på amningsdebatten. För ett tag sedan skrev jag om just det faktum att det i tid och otid förs fram åsikter om att kvinnor minsann ska amma sina barn om de inte vill att ungen ska bli sjuklig. Nu får professorn och läkaren Agnes Wold komma till tals och hon är av den uppfattningen att amning inte har någon betydelse för om barnet blir allergisk eller inte. Jag hittade dessutom en artikel på Smittskyddsinstitutets hemsida i ämnet som tar upp många av de åsikter professor Wold har. Utan att vara väldigt påläst i ämnet kan jag säga att hennes teorier åtminstone verkar vara logiska.

Dessutom är det intressant att höra en vetenskapligt bevandrad människa säga rätt ut att de råd de kommer med från bland annat mödravårdscentralerna i mångt och mycket verkar bygga på moraliska aspekter i stället för på medicinska fakta. En aning nervös blir man ju. Serverar de fler åsikter som inte har en stadig grund att stå på?

Sen är det inte så att jag tycker att amning är dåligt och modersmjölksersättning är Sempers gåva till mänskligheten. Amningen ger ett fantastiskt tillfälle för barnet att få en närhet och trygghet som förmodligen är ganska svår att slå. Och det är med stor sannolikhet inte några onyttigheter som serveras i bröstmjölken. Det jag menar är att amning kanske inte är den allenarådane faktorn för om barnet kommer växa upp till en frisk och sund samhällsmedborgare.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Det rullar på

Än så länge har Elin levt sitt liv ganska stilla. Hon ligger mest på rygg, tittar sig omkring och flaxar med armar och ben. Men nu har det börjat hända saker. När K var uppe i natt för att sätta i nappen låg Elin helt plötsligt på sidan...flera gånger. Och idag när vi satt och åt låg Elin på kökssoffan och tittade på. Vi ser då hur hon målmedvetet tittar åt sidan, för att sedan börja vrida hela kroppen åt vänster. Till slut låg hon helt på sidan, men kunde inte komma längre eftersom hennes arm var i vägen. Så nu blir det hårdträning så att hon lär sig komma runt ordentligt. Med andra ord är det dags att börja se upp var man har henne och inte lämna henne obevakad på utsatta ställen. Det har vi i och för sig varit ganska duktiga på innan oxå, men nu jädrar får man verkligen börja passa sig...och henne.

Ytterligare en liten utvecklingsdetalj är att händerna nu börjar söka upp saker att ta tag i. Tidigare har det varit betydligt mer slumpartade möten med saker runt omkring henne. Nu kan vi se en antydan till medveten styrning mot saker som hon vill undersöka.

Slutsatsen jag drar av detta är att vi nu får sluta upp att ställa farliga vätskor inom Elins räckvidd och helt lägga av med att placera henne intill den varma spishällen.

Hur ska detta sluta.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Lerstänk och solsken.

Som sagt, vi var ju i Karlskrona några dagar. Passade på att hämta lite frisk Blekingeluft och motionera lite samtidigt. Jag, K, K:s pappa, Ebba och Elin gav oss iväg längs Lyckåleden, som går längs Lyckebyån från Lyckå slottsruin till Lyckeåborg. En promenad på ungefär i,5 timme i inte helt plan terräng.

Vi gick från mina svärföräldrars hur till Augerum, där vi gick på leden söderut, för att följa den till den gamla järnvägsbron norr om Kronokvarnen.

Vi drog sedan norrut igen och landade hos svärföräldrarna igen. K:s pappa var stolt förare av vagnen och Ebba gick gärna först för att visa vägen, även om hon inte hade en aning om vart vi skulle. Hon passade även på att göra sin favorituteaktivitet; bada. Lyckebyåns vatten dög hur bra som helst.

Bitvis var det ganska knepigt att ta sig fram med barnvagn, stigen var ganska smal och det dök upp ett och annat staket som vagnen behövde lyftas över. Dessutom var det rejält lerigt på vissa sträckor, men vad gör det när man har värsta terängvagnen.

I övrigt har det varit ganska lugnt de senaste dagarna. Vår planerade resa norrut blir nog inte av. Vi kom fram till att det är lite för jobbigt just nu, med vår lilla bil och allt. Så vi får spara oss ett tag. Till Karlskrona kommer vi iofs att bege oss, men det räknas ju knappt.



Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.

Tiden rinner iväg.

Bloggandet har gått på sparlåga ett tag nu. Det hela började med att vi åkte till Karlskrona några dar, och där blev det inte mycket skrivet. Och nu har jag jobbat tre av de fyra nätter på raken som jag ska lägga under bältet och då blir det lixom inte så mycket tid över till att sitta vid datorn. Sociala familjekontakter kommer lite före och knappt det hinner jag med.

Nu är det ett nattpass kvar, sedan är jag faktiskt ledig i åtta dar. Vi planerar en roadtrip norrut, så om nu bor där kan det bli så att vi kommer in på ett besök. Ni lär få reda på detta på ett eller annat sätt.

Förresten; Försäkringskassan har blivit klara I morgon kommer jag få ersättning för mina pappadagar. Jag ringde till Fk och frågade hur det gick. Damen svarade snärtigt att de faktiskt hade 30 dagars handläggningstid. Därefter gick hon in i mitt ärende, noterade att handläggningstiden var uppe i 45 dagar och sedan lovade hon att det skulle skyndas på. Voila.


Vill du har mer trafik till din blogg? Prova Viraltrafik. Snabbt och enkelt.