lördag 8 augusti 2009

En helt normal unge

Tillbaka i Malmö sedan i förgår kväll. Skönt att vara hemma bland sina egna saker, sin egen säng och sin egen dator. Och att slippa ta hänsyn till någon annan än sin egen familj och dess behov. Missförstå mig inte, det var jätteskönt att vara hos K:s föräldrar i några dagar, framför allt då K blev sjuk. Vi fick bra avlastning och hjälp, bara en sådan sak som att slippa bry sig om att laga mat. Men efter ett tag kan det lätt bli för mycket, för många åsikter, för mycket tips. K och jag behöver nog lite tid för oss själva, med bara Elin, för att kunna hitta formerna i den här nya familjen. Och kunna fatta beslut utan att någon mer eller mindre utomstående lägger fram sin åsikt.

Besök på BVC i går. Det enda problem vi kände att vi hade var det här skiten med amningen. K vill gärna amma, men just nu går det bara inte. Men som jag skrivit tidigare, tanken är att vi ska pumpa bröstmjölk tills K:s bröstvårtor har läkt och sedan böra om från början och då ta det lugnt. Nu var vi lite oroliga för att barnmorskan skulle dissa oss och försöka få oss att börja amma direkt igen. Det är nämligen så det i stor utsträckning har känts med vårdpersonal; att de hela tiden pratar om det förträffliga med amning och att det är viktigt att amma och att amningen måste fungera och att det minsann ska ammas till höger och vänster och amning är det bästa...men det är ingen press...man får själv välja.

Därför var det så skönt när det första barnmorskan sa när vi berättade om problemen var: "Ja, ja, skulle ni inte få amningen att fungera så är det ju inte det viktigaste. Så länge Elin går upp i vikt som hon ska så är jag nöjd."

Och gått upp i vikt hade hon. Hon ligger nu fem gram över sin födselvikt, vilket är precis som det ska vara. Varken K eller jag hade någon känsla av att det var något med Elin som inte var som det skulle, men det var ändå en lättnad att höra barnmorskan säga att allt såg bra ut.

Det har även blivit så att Elin har börjat med napp. Jag och K hade sagt att vi skulle vänta ett tag, eftersom nappsugning kan påverka hur barnet suger på bröstet. Tydligen höll inte alla med oss om detta, för plötsligt när vi var hos K:s föräldrar hade Elin fått en napp i munnen. Nu gjorde inte detta så mycket egentligen, vi höll precis på att ta en paus i amningen för att börja pumpa och hade väl funderat på att Elin nog skulle bli lite lugnare om hon fick en napp att suga på. Det jag stör mig på är att personen som satte nappen i munnen på Elin visste att jag och K inte ville att Elin skulle ha napp, men tyckte väl att vår åsikt inte var så viktig. Det gjorde mig ganska irriterad och besviken på personen i fråga. Det var faktiskt mitt och K:s beslut att fatta om Elin skulle ha napp eller inte, men beslutet togs ifrån oss.

Idag har Elin haft en riktig sovdag. Hon har vaknat ungefär var fjärde timme för att äta och sedan somnat om igen. Vi får väl se om detta innebär att vi har ett härligt nattpass framför oss, eller vad som kommer hända.

2 kommentarer:

  1. Skönt när dom på BVC atr det lite lugnt med ammningssnacket kan lätt bli för mycket ibland. Trist när andra tar sig friheter med ens barn, tar saker lite förgivet ibland. Hon har mer hår en min nyblivna 2 åring:) Ha en fortsatt trevlig helg!

    SvaraRadera
  2. Hoppas att det löser sig med amningen. Lustigt att du skriver att ni kände press för det där med amningen... En annan blogg jag läser känner tvärtom som att de försöker få henne att ge ersättning trots att hon vill. Det handlar säkert väldigt mycket om en själv och vilken barnmorska man träffar.

    Jag hade förresten blivit fly förbannad om någon satte en napp i munnen på mitt barn trots att jag sagt nej. Riktigt respektlöst!

    SvaraRadera