Festivalbesökare

Jag, K, Elin och Ebba har idag förärat Malmöfestivalen med ett besök. Förutom att där inte sprang runt en massa fulla fjortisar (klockan var fortfarande lunchtid och skolorna har börjat efter sommarlovet) så var det precis så hemskt som jag mindes det. Folk överallt som bara tänker på hur de själva ska kunna tränga sig fram och matos som slår emot en som en fallande tegelvägg tegelvägg. Ärligt talat: Langos, om det nu vore så himla gott och speciellt varför kan man då i stort sett bara köpa det från ambulerande försäljare?

För att ta oss in till centrum åkte vi buss med barnvagn för första gången. Det gick faktiskt bra, trotts att det var mycket folk på bussen. Detta är något som jag lagt märke till tidigare; på bussar är folk i regel mycket trevligare mot okända än de är annars ute i vardagen. När jag klättrade ombord var stod det folk i den där fållan som är tänkt som barnvagnsplats, men jag behövde inte ens säga något innan de nästan urskuldande tittade på mig och flyttade sig till

annan plats i bussen. En av dem reste sig till och med en gång till så att en äldre herre skulle få en sittplats. Det kanske rörde sig om ett ovanligt väluppfostrat exemplar av mänsklighet.

När vi efter en stund tröttnat på att stånga oss i stort sett blodiga mot de andra

festivalbesökarna drog vi undan till de lite lugnare kvarteren kring Rörsjöparken, där vi inmundigade en helt okej lunch på Café Element. Vi fick även besök av en törstig nyckelpiga.

Så småningom började vi promenera hemåt. Elin uppförde sig exemplariskt hela tiden och sov gott. Överhuvudtaget fungerar det lysande att ha henne ute i vagnen. Så länge man kör sover hon i stort sett hela tiden och skulle hon vara vaken så ligger hon oftast tyst och tittar storögt på världen runtomkring Vad det egentligen är hon upplever vågar jag däremot inte sia om.