Tittut

Blöjbyte. Nu för tiden är det en ganska slentrianmässig aktivitet i mitt vardagsliv. Inte så att det är tråkigt; ofta blir Elin väldigt glad när hon ligger på skötbordet och får all min uppmärksamhet och det är ett ypperligt tillfälle att leka lite och få henne att småskratta.

I dag skulle jag plocka upp en grej som farit ner på golvet. När jag reste mig upp igen och gled in i Elins synfält fick jag en ingivelse och sade "Tittut". Ett leende spred sig över Elins ansikte och hon släppte ifrån sig ett försiktigt, lite gurglande skratt.

Tittut är förmodligen en av de mest klassiska lekar man kan sysselsätta ett barn med. Jag har prövat flera gånger på Elin, men aldrig fått någon direkt reaktion. Hon har väll helt enkelt varit för liten för att kunna uppskatta proceduren, otillräckligt utvecklad hjärna har varit min tanke. Men nu jäklar. Jag böjde mig ner igen och upprepade vad jag just gjort och nu kom det ett riktigt glädjeskratt från henne.

Och så där höll vi på. Jag kunde inte sluta. Eller, jo, så småningom kunde jag det. Men inte förrän jag hållit på så pass länge att jag förmodligen kommer få träningsvärk i låren i morgon.

Blöjbyten är av godo.



Titta på andra pappabloggar och rösta på Tjuvtitt.