Nattliga äventyr.

Klockan var strax midnatt och jag hade just kommit hem från jobbet. Tänderna var nyborstade och linserna låg i sitt etui på hyllan i badrummet. Medan jag klädde av mig byxor och tröja hörde jag de tunga, regelbundna och lugna andetagen från K, Elin och Ebba. De sov gott alla tre och snart skulle även jag få krypa ner i sängen och få några timmars sömn efter en lång dag på jobbet.

Just som jag skulle dra undan täcket i sängen hörde jag hur Elins andning ändrades till en mer orolig rytm. Det kom tre hostningar, men det var inget jag direkt höjde på ögonbrynen för eftersom hon varit lite hostig senaste dagarna. 

Sen kom det. Kräkljudet. K for upp ur sängen som om hon blivit stungen av ett bi. Faktum är att hon var uppe ur sängen och klarvaken innan jag ens hunnit börja röra mig i riktning mot Elins säng. En fantastisk mamma.

Elin har egentligen aldrig kräkts ordentligt innan. Ett och annat minimalt småkräk direkt eftermatningen, men inte ens något att notera. Nu tog hon igen de många missade kräkupplevelserna. Det var inte så att hon höll på och ulka, men med in enda kräkning lyckades hon träffa allt i sängen utom sin gosekanin och det luktade inte hallon. 

Så det blev till att spola av det värsta som hamnat i Elins väldokumenterat långa hår, torka av resten av henne med babyvåtservetter, riva ur alla hennes sängkläder och placera dem tillsammans med hennes pyjamas så långt från vårt sovrum som möjligt (minimerar luktfaktorn) och sedan till slut gå till sängs. Elin fick sova hos oss resten av natten eftersom vi inte var särdeles pigga på att bädda om hennes egen säng.

Hur tog Elin detta spektakel då, kanske ni undrar. Det kan ju var ganska chokerande att vakna av att man kräks och sedan bli upprykt ur sängen och snabbduschad och avtorkad mitt i natten. Tja, om ni kollar in bilden nedan så får ni se ungefär vilket humör hon var på under hela händelsen. Bilden är inte tagen vid tillfället, utan illustrerar bara hennes sinnesstämning.